Kluven... eller är jag det egentligen? Det är nog bara en ursäkt för att inte behöva agera.. Kanske lite rädd, vill inte göra samma misstag två gånger. Men mest rädd för att välja fel väg och inte kunna gå tillbaka. Jag kanske inte ens får välja och hur kommer det då att gå? Det kanske är bra som det är just nu, men det är tyvärr inte hållbart, det kan inte vara så här alltid tyvärr....
Har förresten precis tappat rösten, kan få fram några pipiga ord men mer än så är det inte.. :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar